IBS

  • Vad är IBS?

    IBS är en förkortning av Irritable Bowel Syndrome. På svenska förekommer även andra beteckningar på sjukdomen, som till exempel funktionella tarmbesvär eller känslig tarm. IBS är inte farligt, men symtomen – magsmärtor, förändrad avföring, illamående och/eller gaser i magen – kan vara väldigt besvärliga.
    Trots att det är en av världens vanligaste sjukdomar, och trots att det har forskats mycket om IBS, är orsakerna inte helt klarlagda. Troligen är det en rad olika faktorer som bidrar till besvären. Det finns inte heller några särskilda prover som läkaren kan ta för avslöja IBS. Istället sätts diagnosen genom att kartlägga patientens symtom. Därför är det viktigt att patienten noga beskriver sina besvär; var, när och hur det gör ont, och vilka andra problem som finns.

  • Vilka symtom ger IBS?

    Symtomen ser olika ut för olika personer, och kan handla om allt från diffusa lättare besvär från magtarmkanalen till besvärlig smärta och akuta diarréer flera gånger om dagen.
    Det kan göra ont i magen på olika ställen och på olika sätt, som magknip eller molvärk. Buksmärtan lindras vanligen efter tarmtömning. Avföringen växlar ofta mellan lös och hård. Men det förekommer även fall med enbart diarré, eller med enbart förstoppning. Gaser i magen är också ett vanligt problem vid IBS.
    Smärtorna och gasbesvären brukar vara värst under dagen då tarmen jobbar, och magen känns ofta mindre uppsvälld efter en natts sömn.
    För att få diagnosen IBS ska besvären ha börjat minst ett halvår tidigare, och under den senaste tiden ha visat sig som smärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad.

  • Vad beror IBS på?

    Orsakerna är inte helt klarlagda, men vid IBS verkar det finnas någon form av störning i tarmens egna muskler och nerver. Det rubbar tarmens rörelser, och ökar känsligheten i tarmslemhinnan. Det talas allt mer om att det handlar om inflammatoriska förändringar, och att både tjocktarm och tunntarm är drabbade. Att nervsignalerna mellan tarmarna och hjärnan är påverkade kan också öka smärtkänsligheten. Ny forskning tyder även på att det kan finnas ett ärftligt inslag vid IBS, och att bakteriefloran i tarmen har betydelse.
    Oro och stress påverkar ofta sjukdomen negativt, men ingen tror längre att IBS främst beror på psykiska faktorer.
    Många med IBS upplever att symtomen förvärras av vissa livsmedel. Men det är inte kosten som orsakar grundsjukdomen, utan grundsjukdomen som gör att man inte tål kosten.
    En del experter funderar också på om det kan dölja sig olika tillstånd bakom det som idag kallas IBS eftersom symtomen är så olika. Framtiden får utvisa om de har rätt.

  • Hur behandlas IBS?

    Det finns ingen behandling som botar IBS, utan man får göra sitt bästa för att försöka lära sig leva med sin sjukdom. Det finns däremot flera olika läkemedel som kan minska besvären. Vilket läkemedel som är bäst beror på de specifika IBS-besvären, och skiljer från patient till patient. Fråga på apoteket eller kontakta en läkare för mer information.
    En del experter funderar också på om det kan dölja sig olika tillstånd bakom det som idag kallas IBS eftersom symtomen är så olika. Framtiden får utvisa om de har rätt.

  • Vad kan man göra själv vid IBS?

    För att må så bra som möjligt med IBS gäller att bli sin egen magdetektiv, och se över den totala livssituationen. En magdagbok kan vara en bra hjälp, där man antecknar allt man gör och äter, och hur magen reagerar. På så sätt avslöjar man förhoppningsvis mönster som påverkar besvären. För detta ändamål finns även appar att ladda ner.
    Det florerar många kostråd, som vilar på varierande vetenskaplig grund. När det gäller maten finns det tyvärr inga genvägar. Här måste man själv prova sig fram, för att se vad som fungerar och inte fungerar. De födoämnen som förvärrar symtomen är olika från person till person, och det kan också variera från en period till en annan för en och samma person. En tumregel är dock att många brukar må bättre av att äta små och tätare måltider. Det är viktigt se till att man, trots sin sjukdom, äter en fullgod kost ur näringssynpunkt.
    Regelbundna toalettbesök är bra, liksom att verkligen se till att gå på toaletten när man behöver. Även motion brukar rekommenderas.
    Eftersom oro, ångest och stress kan förvärra symtomen gör avslappning, hypnos och/eller kognitiv beteendeterapi livet lättare för vissa patienter. I detta sammanhang är det viktigt att förstå att IBS inte är farligt – det ökar inte risken för cancer eller någon annan allvarlig sjukdom – så att man inte går omkring och oroar sig för mycket.

Förstoppning
  • Vad är förstoppning?

    Över hälften av alla människor råkar ut för tillfällig förstoppning någon gång i livet. Synen på vad som räknas som normala avföringsvanor kan variera ganska mycket. Men en vanlig sammanfattande definition på förstoppning är: glesa avföringar (mindre än tre i veckan) och/eller problem med själva tömningen av tarmen. Det kan till exempel handla om hård avföring, en känsla av att tarmen inte töms fullständigt eller det tar lång tid.
    Oftast är förstoppningsbesvär helt ofarliga, men för många påverkar det livskvaliteten negativt. Det finns mycket man kan göra för att få igång magen, och det finns ingen anledning att lida av förstoppning i onödan.

  • Vad beror förstoppning på?

    Det finns väldigt många faktorer som kan orsaka förstoppning, som till exempel ändrade matvanor, för lite fibrer i kosten, att man dricker för lite, rör sig för lite, eller är stressad. Miljöombyte kan också störa magen.
    Oregelbundna toalettvanor är en annan riskfaktor, liksom rädsla för att tömma tarmen på grund av smärta från hemorrojder eller analsprickor. Även hormonella förändringar kan ge förstoppning, som hos kvinnor i samband med graviditet eller under den senare delen av menstruationscykeln. Förekomsten av förstoppning ökar med åldern. Vid långvarig förstoppning kan också en avföringsklump bildas och spänna ut ändtarmen, vilket ytterligare försvårar tarmtömningen.
    Det finns även vissa sjukdomar (som t ex cancer, diabetes och Parkinsons sjukdom), och läkemedel (bland annat mot smärta, högt blodtryck, depression och järnbrist) som kan ge förstoppningsbesvär.

  • Vad kan man göra själv vid förstoppning?

    När förstoppningen är ett faktum kan det bli bättre om man dricker mer, äter fiberrik mat och rör på sig lite mer. Det finns också livsmedel som till exempel torkad frukt som är milt laxerande.
    Eftersom stress och oro kan orsaka förstoppning är det bra att se över hela sin livssituation.
    När det gäller fibrer så är det viktigt att tänka på att om fiberintaget ökar är det oftast nödvändigt att även öka vätskeintaget, annars kan det snarast få motsatt effekt.
    Man bör eftersträva regelbundna toalettvanor. Det är viktigt att inte skjuta upp tarmtömningen, och att låta den ske i lugn och ro. Annars kan tömningsreflexen störas. Skapa gärna bra rutiner, som exempelvis att gå på toaletten varje dag efter frukost.
    Vid själva toalettbesöket kan tarmtömningen underlättas om fötterna placeras på en pall så att knäna kommer över bäckenbotten. På så sätt kan bukmuskeltrycket förstärkas och analkanalen vidgas.
    Det finns en rad receptfria läkemedel som har bra effekt mot förstoppning, och de verkar på lite olika sätt. Fråga på apoteket eller vårdpersonal om du vill veta mer om läkemedelsbehandling.

  • När ska man kontakta vården vid förstoppning?

    Man bör alltid rådfråga en läkare om man behöver använda läkemedel mot förstoppning under mer
    än några veckors tid. Man ska också kontakta vården om man upplever symtom som blod eller slem i avföringen, viktnedgång, aptitlöshet, smärta i samband med tarmtömning och plötsligt ändrade avföringsvanor.